Att driva ett företag kan vara svårt ur hänseenden som att finna kunder och producera kostnadseffektiva produktlösningar. Här ska ekonomi och kvalitet smälta samman och skapa ett koncept som verkligen står ut och syns. Nu behöver detta inte vara så svårt. Här behöver det inte heller vara dyra saker som implementeras. För ett företag så är en av de viktigaste faktorerna hur de uppfattas och syns samt i vilken grad detta sker. Något som då kan vara det viktigaste av allt är en företagslogotyp. Här handlar det då om något som kan vara relativt billigt, men också kan bli just det som får upp ögonen för just det företag som presenteras.
Var ska en företagslogotyp synas
På frågan var en företagslogotyp ska synas, så blir det klara svaret på alla förekommande och möjliga platser. Här kan detta exempelvis vara i företagets skyltfönster, på alla företagsdokument samt på företagets servicebilar. Är det så att du anlitar ett företag som hyr ut containrar för din verksamhet, så kan du naturligtvis som företagare förse dessa med din logotyp. Helt enkelt är det så att du som har en bra företagslogotyp ska se till att placera den synlig för alla potentiella kunder och klienter. På så sätt uppnås den största och bästa effekten med detta egentligen enkla redskap inom marknadsföring.
Vilka företag har de bästa logotyperna
Att finna de bästa logotyperna i världen bland alla de företag som finns är inte det enklaste. Naturligtvis kan du gå på popularitet och storlek på företaget. Efter det kan du säga att de lyckats tack vare sin logotyp. I det fallet kommer du att finna Coca Cola, Mc Donalds som bara några exempel. Här finns det även transportföretag såsom Maersk som helt enkelt idag känns igen överallt genom sin logotyp. Det hela grundar sig i att en företagslogotyp måste vara något som människor kommer ihåg. Det är dock inte så att de känner igen produkterna genom logotypen, utan helt enkelt så att de känner igen logotypen för produkterna.
Här kommer då detta att grunda sig i att en skicklig grafisk designer, skapar en logotyp som ser intressant ut. Detta får då människor att besöka eller prova ett företags produkter. Efter det uppskattar kunden eller klienten själva produkten. Detta gör då, om det handlar om produkter som dagligen används, att kunden som ser logotypen i första hand väljer dessa produkter. Nu handlar det heller inte om att logotypen måste vara snygg och stilig. Här kan denna vara rolig eller enbart sticka ut. Placerar du sedan denna på allt från containrar till profilreklam, så kommer du att etsa in ett minne i kunders och klienters undermedvetna som gör att valet av just det företagets produkter kommer i första hand.
Att göra sig ett namn inom Svensk design handlar förutom om talang en hel del om tur och kontakter. Modevärlden är tuff och lockar till sig den mest narcissistiska publik och som sådan är branschen hårt konkurrensutsatt. De som lyckats göra sig ett namn inom design och mode blir i regel långvariga på toppen en topp som är tillsynes trång och inte har plats för så mycket ny talang. Detta är den enda förklaringen till att de designers som ständigt exponeras vid fashion weeks och designer awards är desamma som under de senaste åren. Ibland händer det någonting nytt men allt för sällan. Ofta handlar det om påbrå och kontakter. Men nu ska vi inte vara sura för detta faktum. Genom webben kan nu alla lansera sig inom vilken bransch och nisch som helst och det sker också dagligen. Varför trängas med de andra när man kan gå sin egen väg? Per Holknekt är ett exempel på en person som gått sin egen väg. Ni har alla hört hans namn men få av oss vet att han är en av grundarna bakom klädmärket Odd Molly. Vad Per Holknekt bland annat gjort är att han utbildat sig vid IHM Business School och att han tack vare sin genialitet inom marknadsföring och varumärkesbyggande även fungerat som varumärkeskonsult för andra designers. Han har bland annat varit rådgivare för svenska designermärket Zound Industries som förenar ljudteknik med design. Varför är detta viktigt? Jo, det säger en hel del om hur det går till att göra sig ett namn som designer.
Det gäller att marknadsföra sig. Det gäller oavsett bransch och yrkeskategori men är framförallt viktigt i en bransch där konkurrensen är så hård som inom konst och design. Det är inte den mest begåvade designern som blir en stjärna på designerhimmelen – det är den designer som fått den bästa marknadsföringen. Svensk design ser fram emot nya begåvade designers som kommer med nya influenser till hem och stuga. För att nå ut till oss och ge oss vad vi önskar så behöver du marknadsföra dig. Sverige lider av att konkurrensen är hårdare än vad den verkliga begåvningen klarar av. Att hålla prestigefyllda designer utnämningar när de designers som utnämns alltid tillhör samma lilla inbitna skara gör designerpriset till en trofé som vandrar inom klubben för inbördes beundran. Vi behöver ny design, nya influenser. Vi vet att det finns oupptäckt talang där ute. Visa dig – svensk design behöver dig.
Det finns flera utbildningar att välja på om man vill bli designer. Förberedande utbildningar erbjuds ett stort antal på folkhögskolor runt om i landet därefter kan man söka sig vidare till någon av universiteten eller den välrenommerade Bäckmans Designerhögskola. Utbildningar i design och form är prestigefyllda med många sökanden. Ett alternativ är att söka sig till universitet och utbildningar utomlands. För den som är modig kan det vara en ide att starta med sin egen verksamhet och marknadsföra sig själv genom att besöka modehusen personligen. Coco Chanel är en av dem som tagit sig fram på enbart talang så det bör inte vara någon omöjlighet för svenska talanger att göra sammalunda. Man kan även bygga upp sin designerkarriär genom en egen webbsida och e-butik. Webben är demokratisk så tillvida att där erbjuds var och en obegränsade möjligheter att göra sig ett namn. Webben ‘är galleriet och det fönster i vilket världen ser din kreativitet och upptäcker dig som designer och konstnär. Det finns en uppsjö av appar och webbsidor designers, konstnärer och konsthantverkare kan marknadsföra sig online. Etsy är ett sånt forum där designers når ut till potentiella kunder över hela världen. Tradera, Ebay och Amazon är också forum där den som vill kan nå ut med sina produkter.
Att marknadsföra sig via sociala medier och komma igång med spridningen är början på att göra sig ett namn oavsett vilken yrkesgenre det handlar om. Syns man inte så finns man inte. Det är lika sant som någonsin men nu är möjligheterna att synas och uppnå spridning större än någonsin i historien. Som designer och formgivare kan du även ordna med mannekänguppvisningar och utställningar. Börja där du står. Gör det du kan. Använd din närmaste bekantskapskrets som modeller och mannekänger eller hitta dem online. Sök efterlokaler för utställningar, ordna med snittar och lite bubbel. Gratis är gott – då kommer publiken. Glöm inte att ringa lokaltidningarna, bloggarna, lokalradiostationerna. Ta för dig – och GE av dig själv. Kasta ut “lagom” genom fönstret och ta ditt första steg mot att förverkliga din designerkarriär. Huvudsaken är att du tror på dig själv även om ingen annan gör det. Den lite lagom sortens människa har ingen passion för någonting så varför skulle de stötta och tro på dig när de inte ens anser sig själva värda att stötta? Vägen mot designerdrömmen får man gå själv. Din publik kanske inte finns bland dina närmaste utan bland de andra miljarder personerna på jorden. Någon har säkert samma smak som du – hitta denne “någon” så är du på väg att göra dig ett namn som designer.
Vad skiljer den professionelle konstnären och designern från amatören? Kanske är det så att amatörens kärlek till konst och design är större än den kärlek den yrkesutövande konstnären känner för sitt yrke? Så kan det vara för det är inte alla dagar man vill gå till jobbet – oavsett yrke. Men vart går egentligen skiljelinjen mellan bra och dålig konst och design? Hur stark är svensk designerscen idag och hur hävdar sig Sverige inom konst och design internationellt? Svenska designers hävdar sig i dag väl framförallt när det gäller kläddesign. Det är när det mode och trender som svenska designers utmärker sig internationellt. Svenskarna är ett folk av god smak. Sparsmakat visserligen, men god. Det svenska är sparsmakat men coolt. Det nordiskt coola är vad som sätter svensk design på modehimmelen. Kanske har vi oförtjänt fått ryktet att vi har världens sämst klädda kvinnor här i landet eftersom vi har många designers som gjort sig ett namn internationellt. Eller så är dessa designers undantagen som bekräftar regeln hemska tanke. Men finns det liv så finns det hopp. Det gäller även när det gäller svensk design. Det är inom design som svenskarna visar sin oerhörda livskraft.
Design, IT och musik är de områden där svenskarna har sina styrkor. Så har det alltid varit. Industridesigners i världsklass har gjort oss ledande inom just industridesign och våra konstruktioner har spridit sig världen över. När det gäller teknik så kanske man inte i första hand tänker på design men självklart är det designers som ligger bakom utförandena på våra tekniska och industriella landvinningar. Allt vi har omkring oss är egentligen sprunget ur en lust att skapa konst och designa ting och plagg. Allt! Om man ser på världen med den typen av glasögon som ser kreativiteten i allt som någonsin skapats så blir man full av beundran för sina medmänniskor. Så mycket talang. Hantverkaren och snickaren är också designers. Hantverksyrket kräver en oerhörd kreativ och konstnärlig förmåga. Ser man demokratiskt på skaparkraften så är konst och design ett långt vidare begrepp än vad man kanske i första hand tänker på. Att inte bredda begreppen handlar om snobbism. Vad människan behöver göra är att lära sig förhålla sig ödmjukt till mänsklig skaparkraft och kreativitet för då skulle man inse hur mycket begåvning vi omges av i vardagen. Gränsen mellan amatörism och professionalitet skär rätt genom vardagen. Vi är omgivna av amatörer som älskar oss så pass mycket att de omger oss med resultatet av sin skaparglädje. Amatörismen är kärleken till människan. Vi får kärlek och skönhet från den som älskar, från latinets “amare” – “en som älskar”.
När det gäller svensk design har svenskarna gjort bra ifrån sig genom tiderna. Det är under 1900-talet som svensk inredningsdesign haft sina starkast lysande stjärnor. Det var under den tiden som svensk design kom att få den stil som är signifikativt för svensk design och vad världen förknippar den svenska designen med. Svensk design har kommit att förknippas med stilrena, avskalade linjer hos designen som presenterades under 1900-talet. Det var främst under perioden 1930 till 1960-talet som svenska designers kom att sätta prägeln på den design som kom att bli signifikativ för det svenska. Svenska designers har skapat design som hävdar sig väl i världen då den är extremt futuristisk och tidlös. Det svenska designerundret från denna produktiva era har gett vågor som sprider sig vidare och fortfarande genererar priser i miljonklassen på bland annat Bukowskis auktioner. På Bukowskis auktioneras svenskt konsthantverk och design så som möbler, glas, tenn och textilier bland annat och alstren ropas in av intressenter från hela världen. Det är designers som Sigvard Bernadotte, Jonas Bohlin och Bruno Mathsson som angett tonen för svensk designertradition med sin avskalade elegans. Nutida design avkrävs exceptionell stilkänsla för att axla mantlarna efter dessa svenska designerunder.
När man försöker vaska fram det svenskaste svenska i vårt lands konstskatter så är det konstnärerna runt 1900-talets början och 1900-talets första hälft som dominerar konstscenen. Carl Larsson vet vi alla vem han är, Zorn och Josefsson är tunga konstnärsprofiler från samma period och på den litterära scenen är August Strindberg den ständigt ohotade kungen bland svensk litterär talang. Varför har det blivit så? Varför hävdar sig modern konst så dåligt när det gäller att stå ut i strålkastarljuset och göra sig ett namn? Göra någonting nytt…? Varför lyckas vi inte framavla nya talanger på konsthimmelen? Det verkar som att några konstnärer lagt vantarna på konstnärsepitetet inom svensk konst. Vi har till exempel haft en teater- och konstscen som dominerats av Ekmans samt, Bergenstråle DeGeer och så symbiosen i konstnärinnan tillika konstskolerektorn Marie Louise Ekman De Geer Bergenstråhle. Och så har vi familjen Billgren med far, mor och dotter som nu dominerar konstscenen och även tränger sig in i våra TV-rum. Varför är svenskt konstnärskap så fegt att de lämnar walk over till enstaka dominanta namn? Är bristen på konstnärlig talang så skriande i Sverige att vi bara kan vaska fram ett par tre familjegrenar med konstnärligt DNA? Är konst-Sverige så fattigt? För att svara på den frågan kanske man först och främst behöver svara på frågan: Vad är konst? Passande nog har konstprofessorn och konstnären Ernst Billgren skrivit en bok med just den titeln – men – här tar vi oss friheten att svara utifrån våra egna värderingar och syn på saken, ofärgade av det svenska konstnärskapets diktat.
Vad är konst? Är konst dekoration? Ett politiskt ställningstagande? En provokation? En illusion? Eller allt det och mycket därtill? Så är det naturligtvis. Idag domineras konstskolor världen över av vänsterliberala strömningar vilket begränsar det konstnärliga uttrycket. Konst skall inte skriva någon på näsan. Konst skall sätta ord på konstnärens världsbild, ge konstnärens syn på världen för att betraktaren ska kunna jämföra med sin egen. Konst ska inte tvinga sig på betraktaren. Såvida konsten inte har just det uppdraget – men då är det inte längre konst utan propaganda.
Kanske svenskhetens lite lagom inställning till alltings existens är vad som begränsar den konstnärliga rösten hos det svenska konstnärskapet. Kanske lagom står i vägen för passionerade uttryck. Konst kräver passion. En konstnär målar och skapar med sin själ som insats – för det krävs passion. Man offrar inte sin själ om man inte älskar passionerat, om man inte tror att budskapet ska erövra världen. Saknar man denna passion och framlever sitt lite lagom liv så är man en glad amatör – inte en konstnär. Därför brister konstnärsscenen när det gäller framfödandet av ny talang på konstens arena därför att lite lagom – saknar kraften som krävs för att bära fram stora konstverk.